Årsmöte på Paroc

26 Feb 2009

Tekniska Föreningens Årsmöte i kombination med Energi- och Byggkväll på Paroc AB

Tekniska Föreningen i Skövde höll årsmöte på Paroc 26 februari. Föreningens ordförande, Sture Grönblad, hälsade 40 medlemmar välkomna.
Efter inledande formalia, med bland annat val av Olov Skärgård till mötesordförande, redogjorde Sture för verksamheten under 2008.
Som planerat hölls 8 aktiviteter lika fördelade på vår och höst. Merparten var företagsbesök i Skövde med omgivning och i medeltal har det varit 36 deltagare. Störst intresse tilldrog sig föredraget om Hybridmotorutveckling på Volvo som samlade 50 intresserade åhörare.
Efter redovisning av resultat- och balansräkning samt föredragning av revisionsrapporten beviljades styrelsen ansvarsfrihet för 2008.
Ur styrelsen avgick vice ordförande Fredrik Almbratt efter många års inspirerande arbete och Jimmy Carlsson sedan han slutat på Högskolan och fräschat upp hemsidan. Ordförande Sture Grönblad tackade båda för deras arbete i föreningen.
Till nya ledamöter i styrelsen valdes Anna Möller, gatuchef på Skövde Kommun, och Christer Bredén, student på Högskolan. Sedan många år ingår två studenter från Högskolan i föreningens styrelse.
Budget för 2009 fastställdes och det beslutades om oförändrad medlemsavgift, 100 kr för ordinarie medlem och 50 kr för studerande, för 2010.

Årsmötesförhandlingarna avslutades och det blev paus för att sträcka på benen. Paroc passade då på att bjuda på kaffe och smörgås vilket uppskattades av deltagarna.

Efter pausen var det så dags för Anders Olsson, som arbetar med teknisk rådgivning på Paroc Byggisolering, att ta över.
Han guidade oss energiskt och engagerat i djungeln av nya byggregler, fukthantering och energihushållning samt beskrev hur det går till att bygga ett passivhus.
Deltagarna fick även veta lite mer om Paroc AB (fd Rockwool AB) som företag och hur det går till att tillverka stenullsisolering.
Alla vet väl förresten att miljönyttan av isolering är mer än hundrafaldig (jämförelse av miljöpåverkan under tillverkningen och positiv effekt under användningen)?
Många av deltagarna höjde på ögonbrynen när vi fick veta att 40 % av den energi som förbrukas inom EU används till uppvärmning av byggnader. Nog hade i alla fall många trott att vi är lite bättre i Sverige, där vi trots allt har ganska mycket isolering i husen. Dessvärre är så inte fallet. Vår andel i Sverige är marginellt lägre - 38%.
I de nya byggreglerna anges hur mycket energi som max får förbrukas i nybyggda hus. Det handlar om en fortlöpande skärpning med EU som pådrivande kraft. Hur man skall kunna följa upp energiförbrukningen i ett bebott hus är dock inte det lättaste eftersom det beror på hur de som bor i huset agerar.
Det vi också fick lära oss var att energisnålt byggande i kombination med god boendekomfort kräver täta konstruktioner med kontrollerad ventilation. Luftväxlingen är synnerligen väsentlig för att undvika fuktskador.


Ett kommande sätt att bygga är passivhus. Vilka krav som ställs och hur ett sådant bygge går till kan man läsa om på www.granback.se.
På den hemsidan beskrivs också vad ett passivhus är:
”Begreppet myntades av Dr Wolfgang Feist som byggde Tysklands första passivhus och är grundare av Passivhaus institut i Darmstadt. Idag är passivhus ett registrerat varumärke vilket innebär att det ställs vissa krav för att ett hus skall byggas enligt denna standard. Kortfattat så kan man förklara denna teknik med att man bygger energisnålt genom att minimera värmeförluster genom klimatskalet, effektiv ventilation samt tillvarata värme från de boende, elektriska apparater och instrålad sol. Detta innebär ett lufttätt klimatskal med extra tjock isolering samt fönster och dörrar med låga U-värden. Riktlinjerna för passivhus är att byggnaden inte får göra av med mer än 5-25 kWh/kvm/år.”
Att bygga ett passivhus kräver mycket god planering framförallt med tanke på täthet och ventilation. Klimatskärmen måste absolut vara tät!
Tjockare väggar och mer avancerad byggnadskonstruktion leder tanken till att ett passivhus skulle bli väsentligt mycket dyrare än ett konventionellt hus. Så är emellertid inte fallet. I och med att det aktiva uppvärmningssystemet inte behövs kan merkostnaden stanna vid ca 5%.
Om man väger in att energiförbrukningen i ett konventionellt byggt hus för det mesta är åtminstone 100 kWh/kvm/år högre än i passivhuset inser man att det förutom den positiva miljöeffekten även är ekonomiskt fördelaktigt med passivhus.
Lite anmärkningsvärt är det att vi i Sverige har så få passivhus jämfört med Tyskland, Österrike och Schweiz, men förhoppningsvis tar byggandet fart nu.

Avslutningsvis vill Tekniska Föreningen tacka Paroc och Anders Olsson för ett intressant och inspirerande arrangemang.

Styrbjörn Jansson

Vid pennan: Styrbjörn Jansson