Årsmöte - Föredrag: Att ta sig vatten över huvudet
19 Feb 2008
Till årsmötet 2008, som hölls i Volvos Filmsal, kunde ordf Sture Grönblad välkomna ett 30-tal deltagare. Till mötesordförande valdes dagens föreläsare Per Almbratt och som sekreterare utsågs Sture Grönblad. Efter redovisning av verksamhetsberättelse och ekonomisk d:o beviljades ansvarsfrihet för styrelsen. Förutsättningarna inför styrelsevalet var att Helena Elofsson, efter att i flera år ingått i styrelsen, avböjt omval. Styrelsens utseende efter genomfört val innebar därför att Jenny Karlsson övertar Helenas tidigare plats och att Carolin Ryberg Persson, bl a med merit som ordf i Histek, ersätter Jenny som suppleant. Övriga personer i styrelsen kvarstår. Omval av såväl revisorer som valberedning. Åke Mårdh presenterade ett budgetförslag för 2008, vilket bl a innebar en oförändrad medlemsavgift. Fastställdes. Näraliggande kommande aktiviteter presenterades: Se föreningens hemsida !
Efter årsmötesförhandlingarna en kort bensträckare, varvid Lennart Karlsson från Föreningen Fruktdrycker informerade om och bjöd på alkoholfritt ur Systembolagets sortiment.
Därefter till det annonserade programmet ”Att ta sig vatten över huvudet”. Dykinstruktören vid Färjenäs Dykarskola i Göteborg Per Almbratt presenterade sig som en 43-årig trebarnsfar med en karriär i dykarsammanhang redan från tonåren. Efter lumpen inom marinen med utbildning som röjdykare blev det flera år som brandman och räddningsdykare vid Räddningstjänsten i Göteborg, där i jobbet också förekom skift som ambulansförare. Han fungerade efter några år även som instruktör vid internutbildning av nyanställda brandmän. När det så för c:a fyra år sedan blev aktuellt att starta en dykarskola i Räddningstjänstens regi blev Per år 2005 involverad i uppbyggnaden av densamma, vilket f ö är pågående.
Vid kvällens program började Per – kompletterat med bildvisning – att berätta om den internationella samsyn som i dag blir alltmer påtaglig och som präglar branschen. IDSA
(International Diving School Association) har fastställt utbildningsprogram för olika behörighetsnivåer , Level 1 – 5, beroende på dykningarnas inriktning och svårighetsgrad.
Level 1 innebär t ex kompetens för dykning ner till max 30 m och då med scubautrustning
(egen medförd andningsluft). Level 1 motsvarar med råge ett svenskt A-certifikat.
De därpå följande nivåerna , Level 2 – 5, ställer större krav på såväl dykare, utrustning och ytorganisation och ger därför möjlighet till dykning på större och större djup under allt längre tidsperioder. För att en dykare skall få utföra ett uppdrag måste han/hon vara certifierad av ett därtill berättigat organ/institut. För Sveriges del är det endast Försvarsmakten som har denna rättighet, men deras nationella certifiering gäller som underlag för ansökan om utlands-
certifiering hos motsvarande myndigheter.
För att över huvud taget komma ifråga för en certifiering måste en dykare kunna redovisa sitt kunnande inhämtat från någon godkänd utbildningsorganisation. Inom Sverige finns f n tre sådana, nämligen DNC Karlskrona, Stockholms Räddningsdykarskola och Färjenäs Dykarskola i Göteborg. För övriga Norden finns det motsvarande utbildningar i Oslo och Bergen (N), i Helsingfors (FIN) och i Köpenhamn (DK). Norge är f ö föregångsland när det gäller dykning.
Färjenäs Dykarskola i Göteborg, belägen strax väster om Älvsborgsbrons brofäste på Hisingensidan, är en 2-årig eftergymnasial KY-utbildning (Kvalificerad Yrkesutbildning), där huvudmannen är KY-akademin i Göteborg. Undervisningen är upplagd så att praktik och teori kan varvas med varandra. Elever tas in vartannat år med 20 – 24 st i varje grupp. Alla har inte orkat fullfölja utbildningen eller blivit godkända , men de som gjort det har omedelbart fått jobb. De är eftertraktade.
Färjenäs Dykarskola disponerar en hamnbassäng och två byggnader belägna utmed kajen. Byggnaderna innehåller kontor, två lektionssalar, matsal samt utrymmen för förvaring och vård av utrustning. Man har till övningsförfogande tre mindre båtar, en större båt M/S Anna, några egenbyggda dykarplattformar sant två egenkomponerade ekipage bestående av skåpbil med drag och påhäng av specialinredd hästtransportvagn! Dessa mobila enheter gör att man kan förlägga den praktiska utbildningen till platser väl lämpade för ändamålet. Marinens bas i Skredsvik utnyttjas t ex regelbundet.
Man har vidare tre tryckkammare av olika storlek, man har luftkompressorer, man har …. Förutom dykardräkter och dykarhjälmar av olika utföranden finns också material för utförande av de undervattensjobb som kan bli aktuella: Bergborrning, Sprängning, Armering, Trådnajning, Elsvetsning, Gjutning, Muddring, Kabelnergrävning m m.
Då det gäller klädsel för yrkesdykning jämfört med den för sportdykning ansåg Per att den är på stenåldersnivå! Exempelvis den kopparhjälm han visade upp var tillverkad i slutet av 1800-talet men används fortfarande. Vikten av klädseln för en anläggningsdykare beredd att hoppa i plurret uppgår normalt till c:a 40 kg, men kan i undantagsfall uppgå ända till 80 – 90 kg! Sportdykarnas utrustning utvecklas däremot snabbt och blir allt lättare och får mer och mer sofistikerad teknik. För övrigt är den enda likheten mellan yrkesdykare och sportdykare att det kommer upp bubblor genom vattnet!!
Behovet av särskilt anläggningsdykare är redan stort och kommer successivt att öka. Det byggs nya broar, gamla broar skall underhållas, tunnlar skall sprängas, havsplacerade
vindkraftverk skall ha bottenfundament och kablar därifrån skall viktas och sänkas på bottnen.
Färjenäs Dykarskola har i dag en framförhållning gällande utbildning av anläggningsdykare på 8 år! Under perioder när eleverna vistas på annan ort för praktiktjänstgöring hinner Färjenäs Dykarskola utbilda ett antal räddningsdykare. Lönen för en anläggningsdykare är inte märkvärdig – jämförbar med en snickares. Men traktamenten ger nästan alltid ett intressant tillskott.
Hur länge kan en dykare hålla på? Tar åldern ut sin rätt? Yrkesverksamma dykare måste genomgå en särskild läkarundersökning en gång per år. Klarar man den är det fritt fram oavsett ålder.
Vid kvällens föreläsning, som varade i nästan två timmar, deltog fem medlemmar från S:t Helena Sportdykarklubb. Dom ställde adekvata undervattensfrågor och fick både svar plus tips om utrustning/klädsel.
En intressant kväll om en helt annorlunda värld, som en av mötesdeltagarna uttryckte det.
Vid tangentbordet (Hurra!)
Fredrik Almbratt
PS Vill någon ta del av bilder från utbildningen vid Färjenäs Dykarskola gå in på Internet:
www.almbratt.com/Bilder/Färjenäs Dykarskola. Du kan dessutom ta del av hur det just
för stunden ser ut vid Färjenäs Dykarskola: www.almbratt.com/Länkar/Färjenäs webcam.
Vid pennan: Fredrik Almbratt